Det kan tyckas vara självklart för personer i Sverige att se de vackra landskapen- södra Sveriges lövskogar, norra Sveriges vinterlandskap- en natur som är enastående och unikt i sitt slag. Jag har svårt att se att allt detta skulle kunna försvinna... men det kan hända. Al Gore berättar i sin film om hur den globala uppvärmningen sakta men säkert förstör vår jord, vårt hem.

Global uppvärmning är något som man inte kan röra vid, men Al Gore lyckas framhäva denna händelse på ett skrämmande och dystert vis. Genom hela filmen radas bevisen upp över att det faktiskt sker. Glaciärer som smälter, sjöar som torkar ut och polernas uppvärmning. Alla dessa skrämmande bilder följs av exempel där man kan följa utvecklingen, se sambanden och inse faktumen.

Det finns ändå de som är skeptiska och säger saker som ”det är väl normalt?”, vilket är svårt att förstå. Al Gore försöker förändra USA och dess miljöpolitik genom den här filmen, i avslutningen ser man också hur skrämmande långt efter andra länder denna supermakt är. Trots detta börjar förändringar ske och precis som blommor sprids så sprids små frön av hopp genom USA.

Jag har aldrig varit så berörd av en film eller dokumentär som denna och blir rädd men samtidigt inspirerad till att bättra mig själv. Jag kommer ihåg hur min familj började källsortera sopor efter att ha sett den här dokumentären. Det kanske är en liten sak men det är ändå något, vilket är precis vad dokumentären vill visa. Ta därför chansen att se den här filmen och lyssna på budskapet.
Jag älskar Sveriges natur och vår planet, det är mitt hem, vårt hem, varför ska vi då inte sköta om den?

Text:

Simon Blasiusson

Skribent Bihanget